top of page
Erik Arnell

Sverige – en självfinansierande stat

Ny rapport utmanar synen på statlig finansiering


Rapporten "Sverige – en självfinansierande stat" utmanar flera grundläggande antaganden inom nationalekonomin och svensk ekonomisk politik om hur staten finansierar sina utgifter. 


Så fungerar statens betalningsflöden

Rapporten återger och illustrerar hur lagstiftning; Riksbanken, Riksgälden och Ekonomistyrningsverket; samt ett samverkansorgan inom finanssektorn, FSPOS, beskriver hur statliga utgifter och inkomster flödar genom det svenska finansiella systemet. 


Kartläggningen visar baserat på dessa källor att det skapas pengar när myndigheterna utför betalningar, och att pengar raderas när betalningar sker till staten t.ex. i form av skatteinbetalningar.


Vidare visar kartläggningen att ett statligt underskott inte innebär att staten har ådragit sig en skuld som behöver, eller ens kan, återbetalas –  underskottet är endast en bokföringsmässig notering om att staten under en period har skapat mer svenska kronor genom att spendera än den har raderat genom att kräva in betalningar från den privata sektorn.


Nyckelslutsatser i rapporten

Rapporten demonstrerar tre viktiga insikter:


  • Statligt spenderande skapar pengar: Varje gång staten gör en utbetalning, till exempel pensioner eller löner, skapas pengar. Dessa pengar går direkt ut i den privata sektorn, vilket ökar den privata sektorns finansiella tillgångar.


  • Skatter raderar pengar, och finansierar alltså inte staten: När skatter betalas in till staten minskas mängden pengar i det finansiella systemet. Detta minskar den privata sektorns finansiella tillgångar.


  • Staten lånar inte svenska kronor: Den svenska staten emitterar visserligen statspapper vid underskott, men emissionen finansierar inte staten och innebär inte att staten lånar. Istället sker emissionen för att följa självpåtagna lagkrav, exempelvis riksbankslagen, som säger att Riksgälden inte får ha ett långvarigt negativt saldo på sitt konto hos Riksbanken. Emissionen påverkar inte storleken på den privata sektorns tillgångar, bara deras sammansättning.


Vad innebär detta för framtida ekonomisk politik?

Rapporten visar tydligt att den bland politiker, nationalekonomer och allmänheten etablerade föreställningen att staten är finansierad av skatter och att staten lånar svenska kronor är fel.


Istället är Sverige en självfinansierande stat som inte finansieras av skatter och som inte lånar svenska kronor. Det är så det finansiella systemet fungerar enligt hur de ansvariga myndigheterna och företagen som sköter systemet beskriver det hela.


Författarna betonar att denna förståelse ger helt nya förutsättningar för den ekonomiska politiken. Eftersom statliga underskott inte är en faktisk skuld kan staten anta en mer aktiv roll i att stimulera ekonomin och att investera där det finns behov,  med hänsyn till Sveriges reella tillgångar och kapacitet snarare än en restpost i statens balansräkning.


Baserad på officiella svenska källor vill rapporten väcka en diskussion om hur Sveriges monetära system faktiskt fungerar, och utmana det gängse antagandet att skatter och lån är det som finansierar statens verksamhet.


Läs mer

Hela rapporten, med källhänvisningar till de lagar och dokument från bl.a. Riksbanken, Riksgälden och Ekonomistyrningsverket som rapporten baserar sig på, finns på https://www.mmtforsverige.se/rapporter. (eller så kan du klicka på bilden nedan för att ladda ner rapporten direkt)



Comments


bottom of page