Nya Gotland
Vi föreställer oss att Gotland är ett primitivt stamsamhälle. Folk bor i små byar av stenhus och ägnar sig åt byteshandel och självhushåll. Alla bidrar med det de kan. Det uppstår dispyter mellan folk och klaner som klaras upp med traditionsenliga metoder. Medellivslängden är låg och barnadödligheten hög. Som på den gamla goda tiden.
En dag kommer en armada av fartyg och landsätter på Gotland under ledning av en grupp människor som har bestämt sig för att modernisera den primitiva ön och befria folket från sin misär. Gotland ska bli en egen demokratisk nation - Nya Gotland.
Nya Gotlands grundare vet att en modern nation, som Nya Gotland ska vara, kommer att kräva uppbyggnad av rättsväsende, försvar, elförsörjning, vattenförsörjning, sjukvård, skola, osv. För att kunna skapa och driva alla dessa myndigheter och institutioner kommer den nya staten att behöva förse sig med personal, materiel, förnödenheter, byggnader, infrastruktur, m.m. Grundarna vill också att Nya Gotlands resurser fördelas på ett rättvist sätt mellan Nya Gotlands (NGs) medborgare och att innovation och företagsamhet ska blomstra.
Hur ska den nya staten kunna förse sig med dessa saker utan att ta gotlänningar till fånga och förslava dem? Som tur är vet grundarna att de behöver starta en valuta och de vet också hur många andra nationer/civilisationer har startat sina valutor.
Så här går de tillväga:
En egen valuta
Nya Gotlands (NG) nya regering meddelar invånarna att de kommer att kräva in en fastighetsskatt på alla stenhus och om skatten inte betalas så rivs huset. Skatten, meddelar regeringen, ska betalas i Nya Gotlands nya valuta Rauken.
“Men det går inte!” ropar folket, “Vi har inga Raukar.” “Ska vi tillverka Raukar själva?”. Regeringen säger då att: “Nej, bara NGs nya centralbank får skapa Raukar och alla andra som försöker göra det hamnar i fängelse.” “Men hur ska vi då få tag på Raukar?”
Staten meddelar då att den kommer betala alla sina utgifter med Raukar - löner till anställda i alla myndigheter och betalningar när den upphandlar byggnader och infrastruktur, osv.
Nya Gotlands nya arbetslöshet
Över en natt dyker det upp stånd och butiker med varor till salu mot betalning i Raukar och utanför NGs arbetsförmedlingskontor ringlar sig köerna långa med folk som söker arbete mot betalning i Raukar - gotlänningarna vill inte få sina hus förstörda. Nya Gotlands nya regering har skapat arbetslöshet.
NG anställer all den arbetskraft den behöver; köper materiel, maskiner och byggnader; och uppdrar åt externa “företag” att bygga vägar och broar. Staten spenderar massor med Raukar genom att skriva in siffror motsvarande spenderat belopp på motparternas bankkonton och samtidigt göra en motsvarande (omvänd) notering i statens kalkylark. När det är dags, i slutet på varje månad, för gotlänningarna att betala skatt, så dras skattebeloppet bort från deras bankkonton och i samma ögonblick från noteringen i statens kalkylark. Så var skatten betald.
Nya Gotlands statsskuld har uppstått
NG kallar denna notering i statens kalkylark för “Nya Gotlands statsskuld” i enlighet med hur andra nationer gör. (Alla de nationer, samtida och historiska, som lovat t.ex. guld eller andra valutor än den egna i utbyte mot sin valuta har ju faktiskt skapat en skuld på riktigt när de gett ut sin valuta.)
Den flytande, oberoende Rauken
Om NG t.ex. skulle “pegga” sin valuta mot SEK, så skulle staten garantera att innehavare av Raukar ska få växla till SEK vid en bestämd växelkurs. Staten måste alltså alltid stå redo att betala ut SEK i utbyte mot Raukar. Problemet är att NGs stat inte får ge ut SEK - följaktligen måste de köpa eller låna SEK att hålla i reserv för att kunna infria löftet om växling. Med andra ord kan maktförhållandena bli sådana att NG i all väsentlighet tappar sitt självstyre och kontroll över sin ekonomi. Om valutareserven i en krissituation töms är man utlämnad till utgivare eller innehavare av SEK.
Med den kunskapen går inte NG i fällan att knyta sin valuta mot någon annan eller mot någon råvara. Det enda NG lovar innehavare av Rauken är att den kan användas som betalning av skatteskulder.
Den obalanserade budgeten
Nya Gotlands stat spenderar alltså pengar genom att öka saldot på gotlänningarnas bankkonton och när gotlänningarna betalar skatter så minskar saldot. Nya Gotlands representanter förstår att om staten kräver in mer skatter än den spenderar så finns det inte tillräckligt med Raukar i ekonomin för att betala skatterna och de kommer få riva massa stenhus.
De förstår också att om de begär lika mycket i skatter som den spenderar, dvs. balanserar sin budget, så har gotlänningarna inga pengar till att köpa mat och kläder och annat nödvändigt och inte så nödvändigt - alla Raukar som spenderas går ju då åt till skatter. Staten skulle då behöva förse befolkningen med allt den behöver för att överleva och det lämnas inget utrymme till kapitalism. Och NGs nya regering vet att kapitalism historiskt har lett till innovation, välstånd och glädje.
Följaktligen spenderar NGs stat mer än den kräver i skatter. Staten lämnar kvar Raukar i ekonomin för att skapa efterfrågan som drivkraft till företagsamhet och så att gotlänningar ska kunna spara till dyrare inköp, oförutsedda kostnader, m.m. Nya Gotland har ett budgetunderskott och statsskulden växer i takt med Nya Gotlands välstånd och förmögenhet.
Fortfarande arbetslöshet
Efter en period, där staten alltså förser sig med allt den behöver för de primära behoven, och lämnar kvar Raukar i ekonomin för att den privata sektorn ska kunna betala sina skatter och spara, så ringlar sig köerna utanför arbetsförmedlingen fortfarande långa. Vad kan detta bero på?
Staten vet att det beror på att de skattar för mycket i förhållande till hur mycket de spenderar. Det finns inte tillräckligt med Raukar i ekonomin för att konsumtionen och därmed efterfrågan är hög nog för att det ska löna sig för företagen att öka produktionen och anställa fler. Staten förstår också att arbetslöshet inte är bra för Nya Gotland - det är ett enormt slöseri med NGs viktigaste resurs, människan.
Staten måste sänka skatterna eller själv skapa fler jobb - eller en kombination av de två. Staten känner stort ansvar inför detta - det är ju statens påtvingade skattefordran som har skapat arbetslösheten. Staten vet också att det är den som har medel att eliminera arbetslösheten.
Ingen arbetslöshet
Nya Gotlands stat startar således en process där de försöker hitta en balans mellan statliga jobb och mindre skatter (i förhållande till spenderande) som för arbetslösheten mot noll. Alltid med ett vakande öga på att inte för mycket efterfrågan uppstår som inte kan mötas med ökad produktion.
Statens jobbskapande fokuserar på sådant medborgarna gemensamt tycker ska vara statens kärnverksamhet och på sådana arbetsuppgifter som inte i närtid är lönsamma, men som ändå anses ha ett värde ur ett samhällsperspektiv.
Grunden för alla monetärt suveräna stater
Denna berättelse om Nya Gotland och dess nya valuta Rauken är till för att illustrera hur en modern fiat-valuta fungerar och hur man skulle gå tillväga för att skapa en ny valuta. Historien om övergången från lokala valutor till Euro skiljer sig inte väsentligt från den om Rauken.
Eftersom staten, genom sitt monopol som utgivare av sin valuta, är källan till valutan följer logiskt att staten måste spendera före den kan “få in” skatter (eller “låna” i sin egen valuta).
En stat som ger ut sin egen valuta, kräver in skatter i sin egen valuta, som inte lånar i andra valutor och som inte låser sin växelkurs mot någon extern valuta eller vara - kan aldrig få slut på “pengar”. Den kan alltid, och när som helst, betala för allt som är till salu i sin egen valuta, inklusive all ledig arbetskraft.
Att förstå detta är att förstå kraften och möjligheterna hos en monetärt suverän stat. Att förstå detta innebär också en enorm frustration över hur mycket onödig skada och lidande oförståelsen har skapat.
Opmerkingen