Modern penningteori i sin första huvudroll på vita duken
På bio brukar vi koppla bort vardagens jäkt och jakt en stund och försvinna in i fantasins värld. Men ibland kanske en film har något viktigt att berätta om världen utanför som man kan ta med sig ut ur salongen, och använda för att förändra det som finns därute.
Ett sådant fall är nog filmen ”Finding the Money”, som har börjat visas världen runt. Titeln skulle väl kunna översättas till svenska med ”Att hitta pengarna”. Underrubriken för filmen är ”There’s another side to the national debt”, vilket väl på svenska skulle bli ”Det finns en annan sida av statsskulden”.
Låter det som en film som du skulle vilja se?
Tja, frågar man folk på denna bloggs redaktion så är svaret otvetydigt ja. Kanske är vi inte helt representativa. Men vi vågar nog lova att den som under hela sitt liv har matats med den gängse nationalekonomins gängse påståenden om vad pengar är och varifrån de kommer, vad statsskulden är, och hur ekonomisk politik kan bedrivas, står inför en omvälvande upplevelse i biosalongen.
Vi vågar lova det trots att vi inte har sett filmen. Den har – såvitt vi vet – inte visats i Sverige ännu.
För enbart av det korta sammandrag som finns att läsa på filmens hemsida förstår man att det är omvälvande påståenden som förs fram i den. Ekonomiprofessorn Stephanie Kelton, känd som författare till den storsäljande boken Underskottsmyten från 2020, och som man får följa i filmen på en resa genom den moderna penningteorins värld, kullkastar invanda föreställningar om den så kallade statsskulden.
Statsskulden är ingen skuld
Statsskulden är inte någon skuld alls för oss som skattebetalare, menar Kelton och modern penningteori. Den är inte något som våra barnbarn behöver betala tillbaka, synder de får ärva från tidigare släktled, som det ofta framställs i den politiska debatten.
Det vi kallar statsskulden är helt enkelt en förteckning över de enheter av valutan – i USA dollarn, i Sverige kronan – som valutans utgivare staten har skapat, och som finns kvar i fickorna på hushåll och företag. Statsskulden är privat sektors tillgångar, dess förmögenhet.
Staten skapar valutan, pengarna. Av det följer logiskt att staten inte behöver låna av de pengar som den själv ger ut. Att staten ger ut statsobligationer - ”statsskuldens” beståndsdelar - handlar därför inte om att den lånar pengar, som fallet är när ett företag ger ut företagsobligationer. Istället handlar det om att staten vill styra räntan uppåt eller nedåt, eller om att staten vill erbjuda privat sektor ett sparande med ränta.
Detta är något som den gängse nationalekonomin har väldigt svårt att förstå sig på. Ett klipp från filmen som redan fått oerhörd spridning på nätet visar hur Jared Bernstein, ordförande för den amerikanska presidentens ekonomiska expertråd, stammande misslyckas med att förklara varför amerikanska staten ger ut statsobligationer. Missa inte det klippet, det är helt otroligt. Och avslöjande, för den gängse nationalekonomin.
MMT mot den gängse nationalekonomin – kampen kommer att hårdna
Modern penningteori börjar nu ta sig in i den ekonomisk-politiska debatten, påstås det i sammandraget på hemsidan. Det gäller mera i USA än i Sverige, menar vi på bloggen, men även här i Sverige har modern penningteori flera förespråkare. Nämnas kan ekonomiprofessorn Lars P. Syll vid Malmö universitet och forskaren Max Jerneck, som är verksam som utredare vid det fackliga idéinstitutet Katalys.
Den gängse nationalekonomin börjar känna flåset i nacken. Vi ser fler och fler etablerade medier och ekonomer ta avstånd från modern penningteori, som döms ut som galenskap och voodoo-ekonomi.
Kampen inom nationalekonomin om vilken verklighetsbeskrivning som ska dominera kommer förmodligen att hårdna mer och mer. Att förstå sig på modern penningteori kommer därför framöver att vara nyckeln till att förstå den ekonomisk-politiska debatten.
Vi på bloggen hoppas att filmen Att hitta pengarna kan bidra till att sprida sådan förståelse. Redan på filmens hemsida finns också en lista över frågor och svar som kan lära läsaren en hel del om modern penningteori, om hur pengar fungerar i händerna på sin utgivare, staten, och vilka enorma möjligheter en stat har som ger ut sin egen valuta. Väl värt att läsa.
Hjälp till att visa ”Finding the Money” i Sverige!
Var kan man se filmen då? Ingenstans i Sverige än så länge, är tyvärr svaret. Den visas om och när någon arrangerar en visning av den. Nu i juni har den visats i Wien och i Seoul, på en konferens respektive en filmfestival.
Om man vill ordna med en visning här i Sverige – vilket vi här på bloggen gärna skulle vilja – kräver det förstås en del arbete (bokning av lokal, marknadsföring, praktiska arrangemang, med mera) och det kommer att kosta lite. Filmens skapare tar ut en avgift om 500 amerikanska dollar per visning.
Men det kanske inte behöver bli så betungande, om man blir några stycken som delar på kostnaden. Om du skulle vilja bidra på det ena eller andra sättet till att en visning av filmen i Sverige kommer till stånd, hör av dig via någon av de kontaktkanaler som du hittar här.
Så vi kan just nu inte lova att det blir någon visning av Finding the Money här i Sverige När vi på bloggen har sett filmen så återkommer vi med en recension, det lovar vi däremot.
Comments